En tuff start
Nu har vi gjort en vecka av vårat 6 månaders långa äventyr. Tyvärr måste jag säga att det har varit en ganska tuff start för mig. Dels så är det jobbigt att tänka på alla där hemma som vi inte kommer träffa på så länge. Har funderat mycket på hur det kommer kännas och hur mycket jag kommer sakna alla. Har egentligen funderat mer på det än vad jag faktiskt saknar någon nu, hur mycket kan man sakna någon efter en vecka liksom?
En annan del som är jobbigt för mig är hemmakänslan. Jag känner ingen hemmakänsla här och har sedan vi kom hit varit rädd för hur jag ska må om den inte kommer. Jag är ganska säker på att den kommer att komma, men tror inte att den kommer komma först vi är på Bali. Det är som att jag redan saknar allt där hemma och alla där hemma bara för att jag vet att jag förmodligen kommer att göra det under resan.
Sen så är det faktiskt väldigt jobbigt att inte kunna äta gluten när man är på ställen där de inte vet vad en allergi är. Maten blir ensidig och tråkig och min mage har inte varit på topp. Det är nog också en stor del till att jag känner som jag känner för tillfället.
Det är inte så att jag går runt och är ledsen och sur hela tiden, jag har roligt när vi surfar och tycker det är galet vackert överallt. Älskar fortfarande att ligga i solen och lyssna på en pod, att sitta på en takterass vid stranden och dricka en färskpressad limejuice. Men känner mig liksom inte riktigt där, inte riktigt närvarande. Men vi har precis börjat och jag känner att det är okej att ta första tiden av våran tid borta från hemma till att vara lite fundersam och instängd. Är helt säker på att det här kommer bli en underbar upplevelse och att jag kommer lära mig massor. Om mig själv, om Måns och om världen. Det ser jag fram emot.
